Oppositionspartierna ser ut att öka sin ledning i mandatfördelningen till riksdagen jämfört med Tidöpartierna, visar Valmyndighetens senaste siffror.

Införandet av AI skakar om den stora marknaden för de stora it-konsulterna, och vissa it-chefer börjar ifrågasätta behovet av de fleråriga transformationsprojekt som har utgjort de stora konsultföretagens huvudsakliga inkomstkälla. Organisationer använder i allt högre grad AI-verktyg som stöd i stora digitala transformationsprojekt, såsom modernisering av molntjänster och migrering av stordatorer, där AI minskar den tid och ansträngning som krävs för att nå målet. Samtidigt har den snabba utvecklingen inom AI-området fått vissa it-chefer att ifrågasätta värdet av två- eller treåriga uppdrag. Observatörer har hävdat att framstegen inom AI kommer att ödelägga modellen för stora it-konsultföretag, och både McKinsey, Deloitte, Ernst & Young och KPMG har alla meddelat personalnedskärningar under de senaste månaderna. Andra menar att de stora it-konsultföretagen är här för att stanna, även om de kanske behöver anpassa sina affärsmodeller för att hänga med i utvecklingen. Representanter från Deloitte, EY och Accenture svarade inte, eller avböjde att svara, på frågor om AI:s inverkan på deras verksamheter. Men Edwin Miranda, grundare av AI-konsultföretaget konsultora, tror inte att hans större konkurrenter kommer att försvinna inom den närmaste framtiden. – Jag tror inte att de stora konsultföretagen bara kommer att försvinna. De har fortfarande enorma fördelar när det gäller branschkompetens, global leverans, komplex integration, upphandling, reglering och förmågan att verka inom mycket stora organisationer. Det AI utmanar är den traditionella verksamhetsmodellen bakom uppdraget. Tidigare innebar ett stort it-konsultprojekt veckor eller månader av research, analys och dokumentation, där stora implementeringsteam utförde arbetet, påpekar han. Kostnaden för en stor it-omställning härrörde från den mänskliga arbetsinsats som krävdes för att flytta information från ett steg i uppdraget till nästa. – AI effektiviserar en stor del av det arbetet. Forskning som tidigare tog veckor kan nu genomföras på några timmar. Stora dokumentuppsättningar kan analyseras redan innan det första mötet. Prototyper av programvara kan tas fram redan medan verksamhetsmodellen fortfarande diskuteras, säger han. Dessutom kan AI-agenter bistå med utveckling, testning, dokumentation och samordning, och små team med seniora medarbetare kan nu åstadkomma en produktionsnivå som tidigare krävde en mycket större organisationspyramid. – Det innebär inte att konsultverksamheten försvinner; det förändrar vad kunden bör vara villig att betala för. Värdet förskjuts från antalet personer som tilldelas ett uppdrag till bedömning, arkitektur, implementering, styrning och mätbara affärsresultat. Kärnan i värdeerbjudandet En del experter ser mörkare framtidsutsikter för it-konsultbranschen. I takt med att AI-användningen ökar urholkar tekniken det centrala värdeerbjudandet hos stora konsultföretag, säger Paul DeMott, cto på den digitala marknadsföringsbyrån Helium SEO. – Kunderna utför sina egna dataanalyser med hjälp av färdiga AI-verktyg, så det är rimligt att de frågar sig varför de ska betala höga priser för arbete som de nu kan utföra internt. AI förvandlar just det som konsulter tar ut extra betalt för till en massvara, nämligen att sammanställa data och omsätta insikter till rekommendationer. Med tanke på att vissa stora företag säger upp personal verkar den traditionella modellen att sätta juniorkonsulter på problemen hålla på att falla samman, säger han. – Tänk efter: om AI kan sköta grovarbetet snabbare och billigare, vad gör då egentligen de här juniora medarbetarna?, säger DeMott. DeMott ser att vissa potentiella kunder vänder sig till mindre, mer specialiserade leverantörer, medan andra ändrar sitt sätt att anlita de stora företagen. – Kunderna överger dem inte nödvändigtvis helt och hållet, men de ställer högre krav på omfattning, varaktighet och kostnad. De stora företagen har fortfarande relationer och varumärkeskapital, men dessa fördelar minskar för varje kvartal. Flerårig omvandling i gungning Dessutom förändrar de stora konsultföretagen sitt sätt att rekrytera på grund av AI, konstaterar Brad Belzak, grundare av det AI-inriktade rådgivningsföretaget Acuity Global Partners. Fram till för ungefär två år sedan räckte det med vissa allmänna it-kunskaper, en bakgrund inom dataengineering, hyfsade mjuka färdigheter eller viss medvetenhet om trendanalys för att få jobb hos de stora konsultföretagen, säger han. – Frontier-modellerna satte stopp för det nästan över en natt, säger Belzak, som tidigare arbetat som konsult hos både Deloitte och EY. – Först AI, sedan agentbaserad AI och därefter högt tränade specialiserade modeller tog över det arbete som generalister med grundläggande kodningskunskaper brukade utföra. Rekryterare vid de stora konsultbyråerna söker nu vad han kallar ’insatsbar kompetens’, säger han: ingenjörer och analytiker med erfarenhet av produktutveckling som vet hur man tolkar och bearbetar data för att lösa kundernas problem. – Kodning spelar mindre roll än tidigare. Det är personer som kan ta röriga data, strukturera dem och omvandla dem till ett svar som är mest eftertraktade. Pyramiden av generalister under dem är borta. It-cheferna hos kundföretagen kräver samtidigt kortare, mer modulära uppdrag, säger Belzak. Nittiodagars-sprintar blir allt vanligare. – Den fleråriga omvandlingen var meningsfull när den underliggande tekniken utvecklades långsamt. Den världen är borta. Om din färdplan sträcker sig över tre år är de verktyg du valde ut under den första månaden föråldrade redan vid månad 18. It-chefer som anlitar konsulter bör fokusera på resultat istället för på antalet medarbetare, menar han. – Man köper inte längre människor; man köper resultat. Det där femårskontraktet kan nu vara ett sexmånaderskontrakt, och om de kortsiktiga resultaten ger framgångar förlängs det. Konsultföretag kan fortfarande tillgodose it-personalbehovet, men deras tid på plats kan bli kortare, säger han. – Tänk på inbäddade ingenjörer och analytiker som anlitas på behovsbasis, som kommer in, löser problemet och går vidare, oavsett om du är ett nystartat företag eller ett etablerat företag. Krav på expertis Aelin Golsarry, grundare och cio på AAG Technology Consulting, tror inte att AI kommer att ta kål på de stora konsultföretagen, men det kommer att göra vissa av deras tjänster svårare att motivera. Ändå kan AI inte utföra allt arbete som krävs för stora digitala omvandlingar, säger hon. – AI bör göra mycket av det arbete som krävs för att genomföra en omvandling snabbare, men det gör inte själva omvandlingen snabbare. Människor måste fortfarande fatta beslut, ändra processer, implementera teknik och faktiskt ta den i bruk. AI gör inte att något av det försvinner. Golsarry, som i sin roll som it-chef tidigare anlitade stora konsultföretag, råder it-chefer att noga överväga vad de faktiskt köper när de anlitar konsulter. – De bör fråga sig: behöver jag 30 konsulter, eller behöver jag tre personer som har stött på det här problemet tidigare och vet hur man löser det?, säger hon. – Jag skulle titta på kompetensen hos de personer som faktiskt utför arbetet, vilket resultat jag betalar för och om företagets användning av AI gör uppdraget snabbare och effektivare för mig eller om det helt enkelt gör uppdraget mer lönsamt för dem. Konsultbranschen kommer inte att försvinna, tillägger Golsarry. – Företag kommer alltid att behöva expertis som de inte har internt. Det jag tror håller på att försvinna är antagandet att fler personer, fler timmar och ett längre uppdrag på något sätt innebär att man får mer värde.

Deras enda prototyp förstördes i en brand. Nu är startupen tillbaka med en snabb, obemannad farkost för både civilt och militärt bruk.

När fler medarbetare arbetar i utspridda och ofta mindre säkra miljöer, samtidigt som de använder AI-baserade enheter och tjänster, ställs organisationer inför nya utmaningar. Det handlar bland annat om dataskydd, behörighetsstyrning, digital motståndskraft och förtroende. Cybersäkerheten har länge utformats kring kontoret och det fysiska och digitala skydd som omger arbetsplatsens fyra väggar. Det räcker inte längre. I dag sker arbetet i många olika miljöer och på enheter som behandlar data via molntjänster, internet, AI-verktyg, applikationer och lokalt på hårddisken. Pelle Aardewerk har mer än 25 års erfarenhet av cybersäkerhet och ger råd till bland andra säkerhetschefer, beslutsfattare, revisionskommittéer och myndigheter. Han har sett hur frågan skiftat från att främst handla om att skydda företagets datorer till att skydda hela organisationens förmåga att fortsätta bedriva sin verksamhet. – Hundraprocentig säkerhet är inte längre ett realistiskt mål. Företag måste stoppa så mycket som möjligt, men samtidigt utgå från att något kan ta sig igenom. Därför behöver fokus flyttas från att enbart upptäcka hot till att även förebygga dem. Det kan exempelvis handla om att isolera en opålitlig fil eller webbläsarsession innan hotet kan spridas och utvecklas till en verksamhetskris. Samtidigt måste organisationen bygga upp sin digitala motståndskraft, säger Pelle Aardewerk. Pelle Aardewerk, Cyber Security Consultancy Lead EMEA på HP.HP Traditionella metoder för att upptäcka hot räcker inte längre HPs rapport Threat Insights bygger på information från miljontals enheter som använder företagets säkerhetslösning Wolf Security. Varje kvartal samlar HP in och analyserar information om attacker som har passerat traditionella, detekteringsbaserade skydd, men som har stoppats och kunnat följas genom isolering i virtuella mikromaskiner. Bilagor, nedladdningar och webblänkar betraktas som opålitliga och öppnas därför i en skyddad virtuell miljö. Angriparen får intrycket att attacken har lyckats och fortsätter agera. Det gör att organisationens säkerhetsteam kan samla in detaljerad information och studera angriparens nästa steg, samtidigt som hotet hålls isolerat från resten av systemet. Rapporten visar framför allt hur AI gör det möjligt att utveckla nya attacker snabbare och till en lägre kostnad. Angripare kan formulera nätfiskemeddelanden på några sekunder, återanvända delar från tidigare attacker och paketera om angreppskampanjer på mycket kort tid. Den visar också hur cyberkriminella utnyttjar processer och verktyg som egentligen är avsedda att stärka säkerheten. Missbruk av fjärråtkomstverktyg som LogMeIn och ScreenConnect, samt så kallade ClickFix-kampanjer, kan få ett angrepp att se ut som helt legitim aktivitet. – Att utnyttja lösningar som är avsedda att stärka säkerheten är både avancerat och skickligt genomfört. Ett av de mest effektiva sätten att skydda sig mot den här typen av intrång är att begränsa vad som kan hända efter att någon har klickat. Där spelar isoleringsteknik en viktig roll, förklarar Pelle Aardewerk. Motståndskraft och återhämtning blir frågor för företagsledningen Om ett intrång kan stoppa samhällsviktig infrastruktur, kundtjänster eller betalningar, eller ge obehöriga tillgång till känslig information, är det inte bara en teknisk incident — det är en affärsrisk. EU:s beroende av teknik från länder utanför unionen är en av flera faktorer som ligger bakom nya och skärpta cybersäkerhetsregler som NIS2, DORA och Cyber Resilience Act (CRA). Företagsledningen behöver därför ta ett bredare grepp om säkerheten än att enbart fokusera på tekniken. Vilka processer får inte stanna? Vilka identiteter, data och immateriella tillgångar är mest kritiska? Hur långt kan en angripare nå från en komprometterad enhet? Och hur snabbt kan verksamheten återställas? Tiden det tar att säkra och återställa verksamheten blir därmed ett affärskritiskt nyckeltal. Säkerheten behöver genomsyra hela verksamheten, från design och leverantörskedja till personal, drift och återställning. Även inköp bör ses som ett cybersäkerhetsbeslut och inte enbart som en fråga om pris och prestanda. – Beslutsfattare behöver inte förstå alla tekniska detaljer. Däremot måste de förstå organisationens exponering och vilka konsekvenser ett intrång kan få för verksamheten. Då kan organisationen förbereda sig för att fortsätta arbeta och återhämta sig när något går fel, säger Pelle Aardewerk. Lösningen är inte att bromsa användningen av AI eller den fortsatta digitaliseringen. Säkerheten måste i stället utformas så att nya verktyg kan införas utan att varje nytt arbetsflöde skapar risker som organisationen inte kan hantera. Det kräver skydd i flera lager. Onödiga behörigheter behöver tas bort, installationer av programvara kontrolleras och riskfyllda aktiviteter isoleras. Operativsystem, hårdvara och fast programvara behöver också skyddas. Planer för incidenthantering och återställning måste dessutom uppdateras och testas tillsammans med leverantörer innan de behöver användas i ett skarpt läge. – De mest motståndskraftiga företagen är inte de som tror att de kan stoppa allt. Det är de som vet vad som behöver skyddas mest, kan begränsa konsekvenserna och har övat på hur organisationen ska återhämta sig på ett effektivt sätt, avslutar Pelle Aardewerk.

De rödgröna partiernas övertag i SVT:s vallokalsundersökning har jämnats ut och det är enligt aktuella prognoser helt jämnt mellan blocken. ”Det står och väger och vi befinner oss i ett läge som är extremt svårt att bedöma”, säger statsvetaren Tommy Möller.

De rödgröna partierna leder klart över Tidöpartierna i SVT:s vallokalsundersökning. Liberalerna får 5,4 procent och klarar därmed riksdagsspärren.

Med en millimetervågsteknik från MIT vill startup borra djupare – och nå varmare – än dagens metoder. Nu tar bolaget in miljardbelopp för att förverkliga planerna.

En skarp varning från en avhoppande Anthropic-forskare har väckt ny ai-oro. Ny Teknik förklarar vad som har förändrats – och vad vi faktiskt vet om riskerna.

En artikel i Ny Teknik fick Sebastian Mauritsson att dra igång ett hobbyprojekt. Resultatet? En sajt där skåningarna kan följa kollektivtrafiken i realtid.

Volkswagens nya budgetbil ska bli både folklig och omtyckt. Vi testar om ID Polo håller.

Foster som utsätts för höga nivåer av en särskild mjukgörare i plast riskerar att utveckla symptom för autism och adhd, enligt en ny studie.

Batterierna tillverkas redan i Skellefteå. Men kunderna får vänta till nästa år. ”Vi vill växa snabbt, men vi vill inte ta risker”.

Det tog inte många minuter efter att de historiskt dåliga Pisa-resultaten presenterades innan politiker och tyckare red ut mangrant på sina alldeles egna käpphästar för att förklara varför svenska 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsning och matematik rasar.  Snabbast ur startgrindarna var utbildningsministern tillika L-partiledaren Simona Mohamsson som med emfas slog fast att det är skärmarnas fel. ”Vi är mitt uppe i en skärmpandemi, där våra barn och unga får sin framtid förstörd av apparnas algoritmer”, sa Mohamsson. Helt fel har hon inte. Det är svårt att förneka att det digitala livet gör något med människor. Uthålligheten tar stryk när jakten på dopamin tar över, snabba belöningar ersätter tålamod och fördjupning.  Det här gäller även oss vuxna. Det är talande att läsningen av fysiska böcker – som kräver aktiv uthållighet – går ner och den läsning som ökar är läsningen av ljudböcker. Jag kan bara titta på mig själv som var en bokslukare av rang som barn men som efter över halva livet som kroniskt online tragiskt nog knappt läser böcker alls längre. Vi har däremot inga problem att skrolla sociala medier i timmar med poddar i öronen. Några av de faktorer som OECD pekar ut som tänkbara förklaringar till att läsförståelsen – den viktigaste komponenten – bland unga sjunker, är just bristande uthållighet, förändrade läsvanor både hos vuxna och barn, och en utbredd användning av mobiltelefoner och digitala verktyg i alla sammanhang. Det är inte osannolikt att alla de här förklaringarna hänger ihop. Digitaliseringen av skolan i sig är något som lyfts fram i debatten (dock inte av OECD vad jag kan se) och att ”gå från skärm till pärm” har blivit ett nytt slagord. Och helt klart finns det saker i Pisa-rapporten som borde få de mest högljudda teknikoptimisterna att chilla lite. Inte minst när det kommer till AI, där det bland förespråkare hetat att AI betyder att alla får ”en egen lärare” i fickan.  En usel lärare i så fall. Den här passagen sticker onekligen ut:  ”Elever som använder AI för specifika skoluppgifter, såsom att sammanfatta texter, skriva utkast eller bedriva forskning, uppnår lägre resultat i naturvetenskap än elever som inte använder AI. I dessa fall presterar elever som inte använder AI i genomsnitt cirka 20 poäng bättre än de som gör det – vilket motsvarar att ligga ungefär ett skolår före sina kamrater.” ETT SKOLÅR! Nu ska det sägas att elever som får hjälp att använda AI presterar något bättre, men ändå. Hade jag barn i skolåldern skulle förstås min instinkt vara att hålla Chat GPT så långt borta som möjligt från allt vad läxhjälp och skolarbete heter. Nåväl, att skärmar och AI hålls ansvariga för förfallet, inte bara i Sverige, påverkar förstås också de lösningar som pekas ut: mobilförbud i skolan, åldersgräns i sociala medier, fysiska läroböcker istället för digitala, och så vidare.  Detta trots att OECD menar att ”teknik och AI kan stärka inlärningen och bidra till att förbereda ungdomar för framtiden”, förutsatt att de används på ett målmedvetet sätt och inte som en ersättning för uppmärksamhet, ansträngning och förståelse. Och trots att ett land som Estland, som ligger topp 3 i Pisa, har en starkt digitaliserad skola, utan mobilförbud. Tittar man på Estland hittar man istället sådant som ett relativt jämlikt skolsystem, en stark kunskaps- och lärandekultur och ett stort förtroende för lärarnas professionalitet i att själva utforma undervisningen utifrån tydliga kunskapsmål. Där börjar vi komma till kärnan här. Skärmar kan vara ett problem utan att skärmarna är förklaringen till skolans problem. Skolfrågorna är komplexa och förtjänar mer än enkla svar. Ett skärmförbud känns som en bra, tuff och billig åtgärd, trots att Pisa inte hittar något statistiskt signifikant samband mellan svenska elevers resultat och rapporterade ”digitala distraktioner”. Samtidigt har lärare i åratal larmat om bristande resurser, för stora klasser, för få speciallärare, minskad undervisningstid och ökad arbetsbörda på grund av administrativa krav. Och OECD:s råd? ”Satsa på lärarna, engagera föräldrarna och ge riktat stöd till de elever och skolor som behöver det mest.” Så för all del, porta Chat GPT och förbjud Tiktok. Men så länge ingen satsar på de som faktiskt ska, och kan, ordna upp detta – lärarna – och ger dem och deras elever de förutsättningar de behöver kommer ingenting att bli bättre. — Den här krönikan är hämtad ur CS Veckobrev, ett personligt nyhetsbrev med lästips, länktips och analyser skickat direkt från chefredaktör Marcus Jerrängs skrivbord. Vill du också ha nyhetsbrevet på fredagar? Skriv upp dig för en kostnadsfri prenumeration här.

En ny undersökning från branschorganisationen Techsverige visar att arbetsmarknaden i Sverige släpar efter trots tecken på återhämtning i branschen. Under första kvartalet 2026 fanns 7900 lediga jobb i techbranschen, vilket är 40 procent färre än ett år tidigare. Samtidigt varslades drygt 5200 personer inom programvara och it-tjänster samt telekom mellan augusti 2025 och juli 2026. Tre av fyra delar av techbranschen växte däremot under första halvåret 2026. Mest ökade återförsäljning och service, men även programvara och it-tjänster samt hårdvarutillverkning såg ökning. Telekom och infrastruktur minskade istället. Under den senaste tolvmånadersperioden startades också omkring 8200 nya techföretag, vilket är 32 procent fler än året innan. Enligt Techsverige är efterfrågan på techkompetens fortsatt betydande och branschen har fortfarande många lediga jobb i förhållande till antalet sysselsatta. – Företagen håller fortfarande igen med nyanställningar. Samtidigt förändrar AI och den snabba teknikutvecklingen kompetensbehoven. Det gör satsningar som att underlätta för arbetsgivare att anställa samt på kompetensutveckling, omställning och bättre matchning särskilt angelägna, säger Christina Ramm-Ericson, chefsekonom på Techsverige, i ett pressmeddelande.

Enligt uppgifter till Bloomberg planerar Microsoft att mer än tredubbla sin globala datacenterkapacitet de kommande åren. Målet är att nå över 38 gigawatt år 2032, jämfört med omkring 12 gigawatt i dag. Bakgrunden är att Microsoft haft svårt att möta den snabbt växande efterfrågan på moln- och AI-tjänster. Bristen på datorkapacitet har gjort att företaget tvingats begränsa nya molnabonnemang i en del regioner. Detta har gjort att kunder i vissa fall gått över till konkurrenter. Utbyggnaden uppges omfatta både Microsofts egna och hyrda datacenter, men inte kapacitet som företaget hyr från externa neocloud-aktörer. Satsningen sker samtidigt som investeringarna redan ligger på rekordnivåer. Under Microsofts senaste räkenskapsår uppgick kapitalutgifterna till 145 miljarder dollar. Microsoft själva har avböjt att kommentera på några specifika planer för sina planerade datacenter.

EU:s cybersäkerhetsmyndighet Enisa har efter flera månader av förhandlingar fått tillgång till Anthropics kraftfulla AI-modell Mythos 5, rapporterar Bloomberg. Enisa har nu börjat testa modellen, som Anthropic tidigare begränsa till en mindre grupp organisationer. Mythos presenterades i april och uppges vara särskilt kapabel vad gäller att upptäcka säkerhetsbrister i datorsystem. EU får dock inte tillgång till den allra senaste versionen. Enisa får testa Mythos 5, men än så länge inte Mythos 5.1. Även Storbritanniens AI Safety Institute, som tidigare fått testa den ursprungliga Mythos-modellen, ska sakna tillgång till Mythos 5.1. Enligt uppgifter till Reuters ska Enisa också fått tillgång till Open AI:s senaste modell, GPT-6 Astra.

I EU-institutioner arbetar svenska och andra europeiska IKT-experter med frågor där teknik, säkerhet, lagstiftning och samhällsintressen möts. Det kan handla om att utveckla AI-lösningar, hantera säkerhetsrisker eller bygga tekniska förmågor som fungerar över nationsgränser. Jörgen Gren är direktör teknologiutveckling vid Europeiska kommissionens generaldirektorat för översättning. Magnus Josefsson arbetar som policy officer på AI Office vid Europeiska kommissionen. Båda har en bakgrund som tekniska specialister och har valt att använda sin kompetens på EU-nivå. Den 8 september öppnade Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) ett nytt urvalsförfarande för IKT-experter inom AI och cybersäkerhet – en möjlighet för fler svenska specialister att ta steget. Teknik i stor skala Det som framför allt förenar Magnus och Jörgen är skalan. Att bygga och styra teknik för hela EU innebär att arbeta i en annan dimension än på ett enskilt företag eller en svensk myndighet. – Europeiska kommissionen har tusentals experter som man kan samarbeta med. Vi arbetar med hela EU och kan påverka och stötta de 450 miljoner människor vi lever med här, säger Magnus Josefsson. width="667" height="1000" sizes="auto, (max-width: 667px) 100vw, 667px"> Magnus Josefsson, policy officer på AI Office vid Europeiska kommissionen. Universitets- och högskolerådet Jörgen Gren leder ett team på omkring 100 personer inom AI-tjänster, IT-utveckling, arkitektur och datahantering. En central fråga är att se till att Europas språkliga mångfald också finns i den digitala utvecklingen. – Vi arbetar för att göra högkvalitativa språkteknologier mer tillgängliga och effektiva. Europa är byggt på språklig och kulturell mångfald – teknologin bör stärka den mångfalden, inte skapa nya hinder, säger han. Teamet utvecklar bland annat GenAI-baserade tjänster och tränar en egen stor språkmodell, EU Institutional LLM, med hjälp av superdatorer i Luxemburg, Bologna och Barcelona. Jörgen Gren, direktör teknologiutveckling vid Europeiska kommissionens generaldirektorat för översättning Universitets- och högskolerådet Hälften teknik, hälften påverkan För den som funderar på en EU-karriär är frågan hur mycket teknik som faktiskt finns kvar i jobbet centralt. Svaret från båda är: mycket – men i en bredare roll. – För mig är det 50/50. Jag skriver inte kod i min nuvarande roll, men arbetar tätt med dem som utvecklar modellerna, samtidigt som jag arbetar med styrning och policyfrågor, säger Magnus. Jörgen beskriver sin roll på liknande sätt: – Teknologin är kärnan i det vi gör, men att bygga den är bara en del av jobbet. Den andra delen handlar om att se till att människor kan och vill använda den. Båda lyfter också fram den internationella arbetsmiljön som en stor fördel. Svenskars pragmatiska arbetssätt uppskattas, men det är viktigt att vara öppen för andra arbetskulturer. Till svenska AI- och cybersäkerhetsexperter som tvekar inför steget är budskapet tydligt: – Klart du kan. EU söker olika kompetenser, och just din kan hjälpa 450 miljoner EU-medborgare få ett ännu bättre liv, säger Magnus. – En EU-karriär handlar inte om att lämna teknologin bakom sig. Snarare om att sätta teknologin i ett bredare sammanhang, säger Jörgen. Den 8 september öppnade Epsos urvalsförfarande för IKT-experter inom AI och cybersäkerhet. Sista ansökningsdag är den 13 oktober. Sök till EU:s urvalsförfarande för IKT-experter Den 8 september öppnade urvalsförfarande för IKT-experter inom AI och cybersäkerhet för personer med flerårig erfarenhet inom områdena som vill arbeta med dessa frågor på EU-nivå. För at kunna söka måste du uppfylla följande krav: Vara EU-medborgare Ha mycket goda kunskaper i ett av EU:s officiella språk (C1-nivå) och tillfredsställande kunskaper i ytterligare ett av EU:s officiella språk (B2-nivå), t.ex. svenska och engelska Ha en kombination av universitetsutbildning och relevant yrkeserfarenhet inom det IKT-områden som du söker inom: Treårig relevant universitetsutbildning och minst sju års relevant yrkeserfarenhet Fyraårig relevant universitetsutbildning och minst sex års relevant yrkeserfarenhet Femårig relevant universitetsutbildning och minst fem års relevant yrkeserfarenhet Treårig universitetsutbildning inom ett annat område och minst tio års relevant yrkeserfarenhet Sista ansökningsdatum är den 13 oktober. Mer information finns på Epsos webbsida: https://eu-careers.europa.eu/en/apply-ict-competition-ad8 Universitets- och högskolerådet erbjuder kostnadsfritt stöd under hela processen: https://uhr.se/internationella-mojligheter/arbete-och-praktik-inom-eus-institutioner/aktiviteter-och-webbinarier/forbered-dig-infor-epsos-skriftliga-prov-med-uhr/

Vad händer om Sverige får elbrist? Nu föreslås en helt ny modell för kvotransorering • Därför slipper hushållen.

Anthropic har släppt en 154-sidig rapport med titeln Detecting and countering misuse of AI: September 2026. I rapporten får vi bland annat veta att kriminella aktörer, statsstödda hackare och spioner försökt använda sig av företagets AI-modeller för alltifrån att övervaka dissidenter till att designa missiler och bomber och skapa biologiska vapen. Till exempel har Claude använts för söka medel för att studera chikungunya, ett virus som kan orsaka hög feber och svår smärta. – Biologiskt missbruk är en av de allvarligaste riskerna med banbrytande AI-modeller. Utan lämpliga skyddsåtgärder skulle sådana förmågor kunna få katastrofala konsekvenser, skriver Anthropic i rapporten. När Anthropic upptäcker att AI-modeller som Claude missbrukas stängs de berörda kontona av, rapporterar The Guardian.

Open AI låter meddela att man inför en tillfällig paus för nya Pro-kunder, detta då efterfrågan är högre än vad företagets nuvarande infrastruktur klarar av att möta. – Vi ville ta det minsta möjliga steget som gör att vi kan fortsätta erbjuda så bred tillgång som möjligt, säger Open AI:s produktchef Thibault Sottiaux i en kommentar som återges av CIO.com. Den främsta förklaringen till den ökade efterfrågan är förra veckans lansering av Astra, en kraftfull AI-modell som enligt Open AI vara början på den så kallade AGI-eran. Hur länge pausen varar är svårt att sia om, men att bygga ut infrastrukturen kan ta ett tag.