Toyota, Skoda och Leapmotor gör upp. Bekväma säten, smarta detaljer och kraft för omkörningen – här skiljs familjebilarna åt • När batteriet töms visar sig en svaghet.

Förra helgen hölls organiserade protester mot datacenter runt om i Europa, där ett antal organisationer i 15 länder hade gått samman under parollen ”Stop Dirty Datacenters”. Uppslutningen blev väl inte direkt massiv.  Men i Finland, där Google är i rejält blåsväder efter att ha huggit ner hundratusentals träd för att ge plats för datacenter, samlade demonstrationerna omkring 3 000 personer. I Danmark samlades ett hundratal demonstranter utanför Microsofts datacenter i Køge och i Amsterdam greps mellan 100 och 200 personer enligt polis då de försökte ta sig in på Microsofts datacenterbygge där. Ingen demonstration var utlyst i Sverige. Det här är så vitt jag vet de första försöken att genomföra breda protester mot datacenter i Europa och tidpunkten var gissningsvis vald med tanke på FN:s stora klimattoppmöte i veckan. Tittar man på organisationerna som står bakom protesterna är det också just klimataktivister som dominerar.  Kanske är det också därför uppslutningen var relativt skral – klimatfrågan engagerar men just vad gäller datacenter har det motstånd som synts framför allt i USA men även på lokal nivå i Europa snarare handlat om just det lokala. Om energiförsörjning, högre elpriser och utsläpp i närområdet. I USA var datacenter en stor fråga i mellanårsvalet. I en vallokalsundersökning från NBC News angav 56 procent av väljarna att AI och datacenter var en viktig fråga när de röstade. Att så många demokrater med datacenter-paus bland sina löften vann sina val har också varit en stark faktor bakom ”AI-frossan” på börserna den senaste tiden. Datacenterfrågan börjar ta allt mer plats även i Europa. Dels beror det på faktiska omständigheter, närmare bestämt elförsörjningen. I veckan drog norska statliga elnätsoperatören Statnett i bromsen och beslutade om ett tillfälligt stopp för nya datacenter att reservera kapacitet i elnätet, på grund av en kraftigt ökad elförbrukning i landet. Danmark fattade samma beslut redan före sommaren och samma sak kan ske i Sverige. I början av oktober meddelade Svenska kraftnät att man inleder en utredning om hur så kallade ”stora elanslutningar” ska hanteras framåt och att man under tiden överväger tillfälliga restriktioner i hanteringen av ansökningar. Men det beror även på att datacenter har blivit en story. Jag har inte räknat men intrycket är att antalet artiklar i svenska medier som behandlar datacenterfrågan mer eller mindre exploderat senaste tiden. Det som tidigare var en fråga för lokalmedier eller fackpress har nu blivit en följetång i alla medier med allt från stora reportage till en strid ström av ledartexter, debattartiklar och utspel. Så här blir det ibland när en fråga eller debatt växer sig starkare globalt men ännu inte riktigt fått fäste på hemmaplan. Eftersom frågan blivit stekhet i andra länder säger den mediala logiken att den förr eller senare blir det här också och därför börjar medierna att rapportera som om den redan vore det. En sorts förebyggande journalistik. Jag lägger ingen större värdering i detta, eller påstår att någon gör fel i sin rapportering, men det kan bli lite udda om medier försöker skildra en gräsrotsrörelse som inte riktigt tagit fart än.  Med det sagt är det både förståeligt, välkommet och rentav nödvändigt att vissa aspekter av digitaliseringen i allmänhet och AI-kapprustningen i synnerhet blir föremål för debatt. Elförsörjningen är en självklar del, särskilt när vi går mot ännu en vinter med skyhöga elpriser. Det är klart att det måste diskuteras, och lösas, när Svenska kraftnät har en ansökningskö på 7 000 MW för nya datacenter.  Klimatfrågorna likaså. Vi har relativt sett bra tillgång på grön energi i Sverige, och regleringar som hindrar de värsta avarterna, men klimatfrågan är global. Det måste självklart uppmärksammas, diskuteras (och helst stoppas) att byggarna av AI-datacenter planerar att bränna naturgas i enorm skala. Att Anthropic lägger miljarder på egna gasgeneratorer kan knappast ses som något normalt. Men det gäller också att hålla isär sakerna. Ibland verkar det som att det är ”datacenter” i sig som är boven här, att datacenter per definition skulle vara något onödigt och skadligt. Det som gör situationen speciell är ju anstormningen av projekt för enorma ”AI-datacenter” som ska uppföras för att möta en förväntad explosionsartad efterfrågan på AI-tjänster. Det handlar till stor del om projekt som drivs av AI-leverantörerna själva eller närstående techjättar, men det handlar också om projekt som drivs på ren spekulation av aktörer som hoppas kapitalisera på AI-revolutionen när/om den kommer. Som utlovar en handfull jobb mot ett effektuttag på ett halvt kärnkraftverk. Dessa måste givetvis nagelfaras ordentligt, om de ens blir verklighet. Samtidigt byggs ju många datacenter av helt vanliga skäl också, som inte direkt har med AI-kapplöpningen att göra. Datacenter som är helt nödvändiga för i princip alla digitala tjänster vi använder i dag. Molnet, kommer någon ihåg det? Ibland låter det som att alla datacenter som byggs ska ta all vår el och vårt vatten för att generera AI-slop på Facebook, men så är det ju inte. Den nyanseringen är ganska viktig. Det går utmärkt att vara emot stora energislukande AI-kolosser utan att för den skull förneka att vi behöver datacenter. Att protestera mot AI-utvecklingen utan att nödvändigtvis protestera mot Swish, Teams och e-handeln. Det är fullt möjligt att det planeras för stora och för många datacenter just nu. Men det ändrar inte det faktum att datacenter faktiskt behövs. Och den storyn borde nog branschen bli lite bättre på att berätta. — Den här krönikan är hämtad ur CS Veckobrev, ett personligt nyhetsbrev med lästips, länktips och analyser skickat direkt från chefredaktör Marcus Jerrängs skrivbord. Vill du också ha nyhetsbrevet på fredagar? Skriv upp dig för en kostnadsfri prenumeration här.

Den irländska dataskyddsmyndigheten DPC har efter en flera år lång granskning beslutat att ge Tinder böter på 11 miljoner euro, motsvarande drygt 120 miljoner kronor. Anledningen är att funktionen som låter användare ladda ner sin data inte uppfyllt kraven för EU:s dataskyddsförordning GDPR, rapporterar Politico. Enligt GDPR har användare rätt att få tillgång till de personuppgifter som ett företag lagrar om dem. Enligt DPC har vissa kategorier av personuppgifter helt utelämnats här, medan användarna i andra fall endast fått sammanfattningar av informationen. Utöver böterna har ägaren Match Group också fått en formell reprimand och tre månader på sig att anpassa sin personuppgiftshantering till GDPR. Match Group själva säger att de tänker överklaga beslutet och att de står bakom de integritetsskydd som företaget utvecklat för sina användare.

En ny studie från Podqi visar att AI-tjänster som Chat GPT, Gemini och Perplexity riskerar att leda konsumenter till falska nätbutiker och webbplatser, rapporterar The Verge. I undersökningen fick de tre AI-tjänsterna frågor om 151 varumärken. Totalt analyserades 6795 svar under två testperioder i september.  Resultatet visar att samtliga tjänster hänvisade till riskabla webbplatser. Sämst presterade Perplexity, som nämnde eller länkade till sådana sajter i 15 procent av svaren. För Chat GPT var motsvarande andel 8 procent och 4 procent för Gemini.  Studien definierar riskabla webbplatser som bland annat falska nätbutiker som utger sig för att representera etablerade varumärken, sajter som säljer piratkopior och gamla domäner som tagits över av andra aktörer.  Problemet var särskilt förekommande vid frågor om varumärkens regionala webbplatser. Chat GPT var bäst på att uppmärksamma användaren om riskerna, men gjorde det bara i 24 procent av fallen när en riskabel webbplats förekom. 

USA:s federala polis FBI varnar för att nordkoreanska hackare under de senaste 18 månaderna stulit kryptovalutor för över 400 miljoner dollar med hjälp av falska videomöten. FBI kallar metoden för “FaceStealer” och den har framförallt riktats mot personer inom kryptovalutabranschen och utvecklare av öppen källkod. Hackarna använder då falska versioner av populära mötestjänster som Zoom, Microsoft Teams och Google Meet. Offret får en inbjudan från ett kapat konto via exempelvis Linkedin, Telegram, Slack eller Discord. Under de falska mötena spelas förinspelade webbkameravideor upp från tidigare offer, vilket får samtalet att framstå som äkta. Därefter uppstår ett iscensatt tekniskt problem. Hackarna, som uppger sig för att vara en betrodd kontakt, uppmanar offret att genomföra en åtgärd för att lösa problemet. I själva verket installeras skadeprogram som ger angriparna tillgång till datorn. Därefter kan hackarna stjäla kryptovalutor, komma åt företagsnätverk och kapa andra konton. FBI säger att de identifierat och beslagtagit över 900 webbkameravideor som hackarna använt för att imitera tidigare offer.

Sedan strax efter klockan 17 på torsdagen har flera av Microsofts tjänster drabbats av omfattande driftstörningar i hela världen. Sm en följd kan det vara svårt att logga in och använda sig av Microsoft 365, Outlook, Microsoft Teams, Exchange Online och Sharepoint Online, rapporterar våra kollegor på Computerworld. Vad driftstörningarna beror på är i skrivande stund oklart, men enligt Microsoft görs framsteg i återställningen av de berörda tjänsterna. Liknande incidenter har inträffat vid flera tillfällen under de senaste åren, detta trots att Microsoft lovat att vidta åtgärder för att förbättra driftsäkerheten. Den aktuella statusen för Microsofts tjänster finns på webbsidan Service Health Status.

Google är i full färd med att uppdatera sin sökmotor med den kraftfulla AI-modellen Gemini 4 Hydrogen. Gemini 4 Hydrogen sägs vara 2,5 gånger snabbare än Gemini 3.8 Flash, men den stora nyheten är att den nya AI-modellen ska kunna ge användarna bättre svar på komplexa frågor. Förutom en djupare förståelse för vad användarna är ute efter kan den nya AI-modellen även erbjuda hjälpsamma länkar och visuella svar i form av bilder, diagram och tabeller. Gemini 4 Hydrogen kommer dessutom att erbjudas separat via appen Gemini, Gemini-api:et, Googles AI Studio och plattformen Antigravity, rapporterar Techcrunch.

Europol har i samarbete med polismyndigheter från nio länder slagit till mot ett kriminellt nätverk, detta inom ramen för den långvariga insatsen Operation Endgame. I samband med tillslaget beslagtogs 235 servrar och 257 domäner som använts för att sprida Gootloader, CastleRAT och StealC, tre skadeprogram som kan stjäla inloggningsuppgifter och annan känslig information. – De misstänkta sålde vidare dessa stulna uppgifter så att de senare kunde användas vid andra typer av cyberattacker, skriver Europol i ett pressmeddelande. Hittills har 6,4 miljoner drabbade användare kunnat identifieras, rapporterar Bleeping Computer.

Svenska ministrar, forskare och industriledare har flockats kring Jensen Huang och Nvidias teknik. Efter skandalerna uppstår nya frågor om Sveriges täta band till chipjätten.

Sveriges bästa startuplista, 33-listan, är nu publicerad. Vad kan du om teknikbolagen som gallrats fram som Sveriges vassaste? Testa dig själv!

Västvärldens första SMR blir försenad och spräcker kostnadsplanen. Samma reaktortyp är aktuell i Sverige.

Kvinnor har smygfilmats • Norge vill ha förbud på offentliga platser • Synsam ser tillväxtpotential

Teknikjätten Microsofts olika tjänster drabbades på torsdagskvällen av stora störningar som dröjt sig kvar.

Teknikjätten Microsofts olika tjänster drabbades på torsdagskvällen av stora störningar som dröjt sig kvar.

Malaysia har startat en utredning mot ett av Megaspeeds dotterbolag för misstänkt olaglig export av Nvidia-chip till Kina.

Den republikanske senatorn Tim Scott vill att Nvidias avgående vd Jensen Huang och USA:s handelsminister Howard Lutnick vittnar inför senatens bankutskott.

Nu kan Ny Teknik berätta nya detaljer om orsaken bakom haveriet på ”Jämtlands Golden Gate” – och varför det dröjer flera månader innan biltrafik tillåts.

Den ökande användningen av autonoma AI-agenter kan leda till att behovet av CPU-kärnor i datacenter fyrdubblas. CPU:er har förklarats vara så gott som irrelevanta i artificiell intelligensens era, men de får nu en ny chans tack vare agentbaserad AI som skapar en ny efterfrågekälla. Enligt analysföretaget Trendforce kan de växande beräkningskraven från autonoma AI-agenter tvinga operatörer att avsevärt öka antalet CPU:er och ompröva balansen mellan CPU:er och GPU:er i sin serverinfrastruktur. Trendforce uppger att AI-agenter medför en mer CPU-krävande arbetsbelastning än konventionell inferens av stora språkmodeller (LLM). Medan GPU:er fortfarande är nödvändiga för att utföra träningsdelen av AI-modellerna, ansvarar CPU:er för att samordna de komplexa sekvenserna av åtgärder som gör det möjligt för AI-agenter att fungera autonomt – steg som en GPU helt enkelt inte kan utföra. Dessa aktiviteter omfattar planering av uppgifter, schemaläggning av deluppgifter, anrop av externa verktyg, hantering av interaktioner mellan flera agenter och utvärdering av resultat. Agenterna förlitar sig också på konventionella dataresurser för att köra Python-kod, söka i databaser, genomsöka webbplatser och bearbeta information, enligt Trendforce. Som ett resultat av detta får CPU:n en ny livskraft och blir en allt viktigare del av AI-infrastrukturen, istället för att enbart fungera som en stödprocessor för GPU:er, enligt Trendforce. Analysföretaget konstaterar att traditionella AI-datacenter vanligtvis har använt ungefär en CPU per fyra till åtta GPU:er, vilket speglar branschens fokus på att accelerera beräkningsintensiva AI-arbetsbelastningar. Men agentbaserad AI kan förändra allt detta. Trendforce citerar uppskattningar från Arm som indikerar att kraven på CPU-kärnor kan öka från cirka 30 miljoner kärnor per gigawatt datacenterkapacitet till 120 miljoner kärnor per gigawatt i takt med att agentbaserade AI-arbetsbelastningar blir vanligare. Det innebär en potentiell fyrfaldig ökning av efterfrågan på CPU-kärnor. Trendforce förväntar sig att förhållandet mellan CPU och GPU i agentisk AI-infrastruktur kommer att utvecklas mot en CPU per en till två GPU:er, jämfört med en betydligt lägre användning av CPU:er i många befintliga AI-implementeringar. Denna förändring kan också påverka systemprestanda, energiförbrukning och infrastrukturkostnader. Forskning som Trendforce hänvisar till visar att CPU-baserad verktygsbehandling kan stå för så mycket som 90,6 procent av den totala latensen i vissa agentbaserade arbetsbelastningar. CPU:ns dynamiska energiförbrukning kan också utgöra en betydande del av systemets totala energiförbrukning under vissa driftsförhållanden. Siffrorna understryker vikten av att balansera CPU- och GPU-resurser. Att enbart öka GPU-kapaciteten kanske inte förbättrar den totala prestandan om de processorer som ansvarar för att samordna AI-agenter och utföra deras tillhörande uppgifter blir flaskhalsar. Ett tydligt tecken på detta växande behov av CPU:er kommer, av alla ställen, från Nvidia. Under lång tid tonade Nvidia ner och till och med nedvärderade CPU:er, och positionerade GPU:n som den ultimata lösningen för allt. Men företaget ändrade sin inställning för några år sedan i och med introduktionen av Grace-processorn, som nu ingår i Vera-generationen. Vera är utformad för att arbeta i nära samverkan med Nvidias GPU-plattformar och har 88 CPU-kärnor och 176 trådar, tillsammans med en NVLink-C2C-förbindelse med hög bandbredd för kommunikation och minnesdelning med Nvidias acceleratorer. Nvidia utvecklar också dedikerade Vera-CPU-rack, vilket gör det möjligt för kunderna att driftsätta CPU-system oberoende av GPU-tunga eller rena GPU-system. Det är alltså tydligt att Nvidia ser att CPU:n behövs för att utföra uppgifter som GPU:n inte klarar av. Trendforces analys pekar på en bredare förändring inom AI-beräkningar: i takt med att systemen går från att generera enskilda svar till att självständigt utföra flerstegsuppgifter blir de processorer som samordnar dessa uppgifter allt viktigare.

Peter Ottsjö: Jensen Huang har odlat myten som ikon. Huang har inte lett Nvidia, han är Nvidia, har budskapet tyckts vara.

I september 2022 styrde Nasa rymdsonden Dart rakt in i en asteroid. Fyra år senare har den europeiska farkosten Hera nått platsen för kollisionen för att samla in data.